Varför startar man en adoptionsblogg?

Jo, för att man får ett visst behov av att prata av sig. Processen för att adoptera är väldigt lång och man stöter på mängder av situationer där man blir arg, ledsen, frustrerad, glad etc. Även om man har sin partner att prata med så finns det ju inte så hemskt många andra som är intresserade på riktigt. Speciellt inte efter ett par år kan jag tänka mig. Så därför startar man en blogg. Så att man kan skriva av sig och dela sina erfarenheter med andra i samma situation.

Dock tycker jag att många adoptionsbloggar blir nån typ av livsblogg, vilket kanske är förståeligt eftersom man ofta skriver på den under en lång tid och det är mycket annat som händer i livet samtidigt. Målet med den här bloggen är att hålla mig renodlat till adoptionsämnet. Vi får väl se om det håller eller om jag också börjar sväva ut efter hand...

Hur som helst, välkomna till ännu en blogg om adoption!