Skype

Vid vår första adoption hade vi Skype-samtal var 4-6 vecka från och med att våra påskrivna papper anlände till Taiwan. Varje samtal var 25-30 min. Så snart ett samtal var avklarat fick vi datum för nästa. För St Lucy verkade det vara självklart att det skulle vara så, även om dottern bara var 1 år gammal när samtalen började. 

Nu vid vår andra adoption har Chung-Yi inte alls samma syn på detta. Vi fick ha ett "presentationssamtal" i början av januari, 4 månader efter de mottagit våra undertecknade dokument. Detta samtal varade i 45 min, vilket var en väldigt lång tid att försöka underhålla en liten kille på snart 2 år som aldrig hade sett oss innan. Vi tyckte ändå att vi lyckades ganska bra och lillebror fokuserade mestadels på oss (även om han så klart ibland fastnade med någon leksak). Efter detta samtal fick vi dock feedback på att de inte tyckte att lillebror hade något utbyte av dessa samtal eftersom han är för liten och inte kunde fokusera på oss (what??!!). Vi svarade (via Bfa) att vi inte höll med och att vi gärna fortsatte ha regelbundna Skype-samtal för att vi tror att det hjälper till med anknytningen, men att de gärna kan vara lite kortare. Chung-Yi höll inte med utan svarade att barn under tre år har inte tillräckligt bra kognitiv förmåga för att det ska vara meningsfullt med Skype-samtal förrän precis innan hämtning. De ville att vi istället skulle skicka några fler filmer på oss. 

Vi bad ändå om ett Skype-samtal på lillebrors 2-årsdag den 22/4 och fick det beviljat. Den här gången varade samtalet i ca 30 min och lillebror interagerade och lekte med oss på samma sätt som under första samtalet. Han blev dessutom ledsen när vi skulle lägga på. Denna gång fick vi positiv feedback från Chung-Yi gällande samtalet där de tyckte att lillebror hade varit mer uppmärksam på oss. Trots det ville de inte planera in några fler samtal, utan det skulle komma "maybe in 1-2 months". Vi har ännu inte fått något nytt datum.

Jag tycker att Chung-Yi har en väldigt märklig inställning till Skype-samtal. Även om barn är små och inte kommer ihåg Skype-samtalen så är det ju skillnad på ett interaktivt "samtal" och på att se någon på film och jag har svårt att se hur det inte skulle kunna vara givande med Skype-samtal. Förutom att barnet får interagera och bekanta sig med sin nya familj regelbundet så får ju även vi en helt annan kontakt med barnet, som går från att vara en barn på bild och i rapporter till ett verkligt barn med personlighet. Vid första adoptionen hade vi en bra bild av hur dottern var när vi hämtade, meden vi nu inte har någon vidare uppfattning om lillebrors personlighet.